Inskolning, vecka 2 pågår

Inskolningen går framåt. Jag har fått äran att ta hand om två dagar nu, och kan rapportera att Tuva blir ledsen när jag går och lämnar henne i "hennes" frökens famn, att hon ätit lunch (varierande mängd) samt sovit på förskolan utan förälder två dagar i rad. Hon är nöjd med sin fröken och blir buren ganska mycket av henne lät det som, men har också kunnat leka lite för sig själv på golvet.

Igår började hon grina när jag kom och skulle hämta henne. Det blev väl för mycket känslor att äntligen återse sin mamma... Men hon blev snabbt glad igen.

Inskolning pågår...

...men eftersom den än så länge har skötts helt och hållet av Mikael så har jag bara andrahandsuppgifter. Det går OK, lite snuva och dålig sömn har bromsat upp processen, men Tuva har inget emot förskolan i sig iallafall. Man får ju god frukt och broccoli där och så finns det roliga saker att leka med och musik att dansa till.

Gåendet går framåt

Kunde inte motstå denna titel, då det faktiskt beskriver situationen väldigt bra. Tuva går mer och mer för varje dag.

Äventyr är kul och jobbigt

Nu närmar sig dagisstarten med stormsteg, men än så länge är allt som vanligt. Det vill säga: det finns inga vanliga dagar, utan alla dagar bjuder på olika äventyr. Tuva tycker att det mesta är skoj, men ibland blir det lite jobbigt. Som på bilden ovan då vi åkt hem efter att ha handlat en, som Tuva tyckte väldigt fin, badkarsmatta på IKEA. Badkarsmattan behövs i vårt nya (begagnade) fina badkar som passa väldigt bra i badrummet.

Igår testade vi cykelkärran ordentligt för att börja träna inför dagisåkandet. Det var lite konstigt men helt OK, fram tills dess att cykelhjälmen (som är för stor) föll ner över ögonen och Tuva inte fick upp den. Då blev det TRÅKIGT! Så vi fortsatte utan cykelhjälm...